IBS

Symptom

Magbesvär såsom diffus smärta, gasbildning och/eller omväxande förstoppning och diarré brukar kallas IBS (Irritable Bowel Syndrome) vilket klassas som en funktionell tarmsjukdom. Det är inte helt fastställt vad IBS beror på men det är sannolikt fler saker som tillsammans orsakar besvären exempelvis förändringar i hur tarmens nerver och muskler fungerar samt hur dessa samspelar med hjärnan (Gut-Brain-axis).

Även stress och oro verkar påverka maghälsan negativt. Många upplever att besvären och symtomen varierar både i styrka och frekvens. Det är inte ett livshotande tillstånd men kan ha stor inverkan på vardagen och livskvaliteten.

Förekomst

IBS är ett vanligt tillstånd och man uppskattar att en av tio personer har IBS. Även om tillståndet inte är livshotande kan sjukdomen ha en betydande negativ inverkan på livskvaliteten. Information om självhjälp har visat sig kunna behandla symptom effektivt.

%

av världens befolkning lider av IBS

mer vanligt hos kvinnor än hos män

Orsaker

Man känner inte helt till alla orsaker till IBS, men flera faktorer verkar vara inblandade i utvecklingen av sjukdomen:

  • Genetik
  • Diet Hos många med IBS utlöser vissa specifika livsmedel symptomen, så kallade FODMAPs (Fermenterbara, Oligo- Di- och Monosackarider och Sockeralkoholer (Eng. Polyols)). De absorberas dåligt och förorsakar gasproduktion, uppblåst mage och obehag/magsmärtor.
  • Kolonbakterier Ändring i mikrobiota i tarmen; kvantitativa och kvalitativa ändringar. Personer med IBS kan ha en sammansättning av tjocktarmsbakterier som avviker från de bakterier man hittar hos friska personer. IBS symptom har visats sig kunna utvecklas efter en episod av infektiös gastroenterit eller vid intag av antibiotika. Bakteriell överväxt i tunntarmen spelar också roll för utvecklingen av IBS.
  • Låg grad av inflammation Vissa kan ha en låg grad av inflammation i tjocktarmsväggen – särskilt de som lider av postinfektiös irritabel tarm.
  • Stress: Stress påverkar sjukdomsförloppet vid IBS. Känslor och hur man mår påverkar hjärnan. Hjärnan sänder ut signaler till tarmen som kan ge upphov till förändringar där. Detta samband brukar på engelska benämnas Gut-brain-axis, eller tarm-hjärna-axeln på svenska.

En rad patofysiologiska förändringar kan observeras vid IBS, såsom:

  • Ändringar i tarmens mobilitet och känslighet
  • Aktivering av immunologiska reaktioner
  • Störningar i hjärnans funktion
  • Ändrad tarmpermeabilitet
  • Ändrad tarmflora
  • Födoämnesallergier

Översikt för patofysiologin vid IBS

Diagnostisering

En grupp internationella experter (Rome Foundation) har definierat kriterierna för att diagnostisera IBS, baserat på symptom (Lacy & Patel 2017).

Rome IV-kriterierna för IBS-diagnos:
Återkommande magsmärtor eller obehag minst en dag per vecka de senaste tre månaderna, i kombination med två eller fler av följande kriterier:

  • Smärtan förändras vid tarmtömning.
  • Förknippas med en förändring i avföringsfrekvens.
  • Förknippas med en förändring i form (utseende) för avföringen. Kan vara diarré, förstoppning eller att det växlar mellan dessa former.

Kriterierna ska vara uppfyllda under de senaste 3 månaderna, med symptomdebut minst 6 månader före diagnostillfället.

Olika typer av IBS

Det finns flera undergrupper av IBS kategoriserat utifrån det dominerande symtomet gällande avvikande avföringskonsistens. Ibland kan det Ibs också var oklassificerat.

  • IBS-C – främst förstoppningsproblematik
  • IBS-D – främst diarréproblematik
  • IBS-M – växlande mellan förstoppning och diarré
  • IBS-U – Icke klassificerad

För att identifiera undergrupperna, används Bristol Stool Form Scale (Lewis & Heaton 1997), även kallad Bristolskalan.

IBS-utredning

Mag-tarmsjukdomar som ger liknande symptom ska först uteslutas.

  • Sjukdomshistorik och symptom bedöms: Magsmärtor och ändrat avföringsmönster
  • Blodprov
  • Avföringsprov
  • Ev. andra undersökningar (koloskopi, gastroskopi, röntgen, ultraljud etc.) för att utesluta andra sjukdomar

Symptom (”alarmsymptom”/röd flagga) som kräver speciell uppmärksamhet:

  • Äldre än 50 år och nyligen uppkomna besvär
  • Blod i avföringen eller blodbrist
  • Nattliga smärtor/diarré
  • Oförklarlig viktnedgång
  • Familjehistorik med tjocktarmscancer, inflammatorisk tarmsjukdom eller celiaki

Behandling

Vikten av självhjälp som regelbundna måltider, fysisk aktivitet och stresshantering är grunden vid IBS-behandling. Dietistkontakt rekommenderas, särskilt om patienten är intresserad av eller bedöms gynnas av exempelvis FODMAP-diet. Länka till FODMAP?

Medicinska behandlingar riktar sig vanligtvis bara till ett av IBS-symtomen. Internationella riktlinjer rekommenderar probiotika för alla de vanligaste symtomen på IBS.1 Probiotika kan även kombineras med de andra behandlingsalternativen för IBS.

Bifidobacterium longum 35624® är en bakteriestam med en god evidensbas för effektivitet vid IBS (The World Gastroenterology Organization Guidelines on Irritable Bowel Syndrome (2015))[ATB3]  Det rekommenderas generellt att ta probiotika i minst fyra veckor innan effekten av behandlingen bedöms. I sällsynta fall kan det ta längre tid än en månad, ibland upp till två eller tre månader, innan patienten kan känna symtomlindring.

Referenser:

1. Internationella riktlinjer, referenser:
· European Society for Primary Care Gastroenterology  (Hungin et al. 2018)
· UK  (NICE 2017)
· Poland  (Pietrzak et al. 2018)
· France  (Sabaté & Jouët 2016)
· Korea  (Song et al. 2018)
· USA (Ford et al. 2018)